Sök:

Sökresultat:

194 Uppsatser om Delad uppmärksamhet - Sida 1 av 13

Kvinnors instÀllning till delad förÀldraledighet och karriÀr : finns det ett samband?

Denna kandidatuppsats undersöker om det finns ett samband mellan kvinnors instÀllning till delad förÀldraledighet och kvinnors instÀllning till karriÀr. Den bygger pÄ kvinnornas svar i materialet av 2009 Ärs undersökning "Familj och arbetsliv pÄ 2000-talet". Tre logistiska regressionsmodeller har skattats dÀr den beroende variabeln Àr positiv eller negativ instÀllning till delad förÀldraledighet. Teorier och tidigare forskning har lett fram till ett antal oberoende variabler som Àr relevanta för studien. De Àr frÀmst indikatorer pÄ karriÀrsinriktning och jÀmstÀlldhetsattityd men Àven instÀllning till att skaffa barn, tidigare förÀldraledighet och bakgrundsvariabler kontrolleras för.Modellerna Àr utformade för att visa skillnader mellan kvinnors attityder till delad förÀldraledighet och karriÀr beroende pÄ om de har barn eller ej.

Modellering av vridspjÀllsventil : Skattning av egenkarakteristik och tÀthet

Den hÀr rapporten undersöker hur strömningsmotstÄndet och tÀtheten i en vridspjÀllsventil pÄverkas av form pÄ spindel och spjÀll. I rapporten undersök ocksÄ storleken pÄ det hydrodynamiska moment som fluiden utövar pÄ ventilens spindel.Rapporten utgÄr frÄn en referensventil som ingÄr i SOMAS (SOMAS Instrument AB) produktsortiment och Àr av typen MTV med dimensionen DN 150. Modifieringar görs pÄ referensventilens spindel och spjÀll. Som mÄtt pÄ strömningsmotstÄnd anvÀnds ventilens egenkarakteristik och som mÄtt pÄ tÀthet anvÀnds storleken pÄ den elastiska deformationen pÄ spindel och spjÀll dÄ ventilen Àr stÀngd. Kraven som stÀlls dÄ spindel och spjÀll modifieras Àr att spindeln ska vara delad, spindel och spjÀll ska gÄ att montera in i referensventilens ventilhus och referensventilen skall vara tÀt dÄ ett modifierat spjÀll med delad spindel monterats in i referensventilen.För att skatta egenkarakteristik, hydrodynamiskt moment och tÀthet har CFD- och strukturmodeller byggts upp i COMSOL Multiphysics version 4.0a.

Den förÀndrade sjukvÄrden -     hur pÄverkas kompetensförsörjningsarbetet?

Denna kandidatuppsats undersöker om det finns ett samband mellan kvinnors instÀllning till delad förÀldraledighet och kvinnors instÀllning till karriÀr. Den bygger pÄ kvinnornas svar i materialet av 2009 Ärs undersökning "Familj och arbetsliv pÄ 2000-talet". Tre logistiska regressionsmodeller har skattats dÀr den beroende variabeln Àr positiv eller negativ instÀllning till delad förÀldraledighet. Teorier och tidigare forskning har lett fram till ett antal oberoende variabler som Àr relevanta för studien. De Àr frÀmst indikatorer pÄ karriÀrsinriktning och jÀmstÀlldhetsattityd men Àven instÀllning till att skaffa barn, tidigare förÀldraledighet och bakgrundsvariabler kontrolleras för.Modellerna Àr utformade för att visa skillnader mellan kvinnors attityder till delad förÀldraledighet och karriÀr beroende pÄ om de har barn eller ej.

Delad förÀldraledighet? : en frÄga om bÄdas ansvar

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella samband mellan inkomstfördelning samt utbildning och attityd gentemot delad förÀldraledighet. Vidare blev denna problemformulering vital, dÄ den Àven befrÀmjade möjligheten att titta pÄ hur attityden gentemot delad förÀldraledighet inverkar pÄ synen av könsroller i ett hushÄll. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt kring familjeliv och arbete, som har utförts av Sociologiska Institutionen vid UmeÄ universitet, och sammanförts av ISSP 2012 (International Social Survey Program). Studien grundar sig i en univariat analys som beskriver variablernas frekvensfördelningar, och dÀrefter testas eventuella samband genom bivariat och multivariat analys. Det teoretiska ramverket dÀr begrepp sÄsom könsroller, resurser och kapital inbegrips, blir pÄ senare hand studiens analytiska verktyg.

Titta, lyssna och hÀrma! : En studie som undersöker imitationsförmÄgan för auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan 4 och 8 Är.

Syftet med studien var att underso?ka imitationsfo?rma?gan fo?r auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan fyra och a?tta a?r. Den visuella imitationen underso?ktes i form av meningsfulla samt icke-meningsfulla handlingar. Den auditiva imitationen underso?ktes i form av meningsfull meningsrepetition samt icke-meningsfull nonordsrepetition.

Kvinnor med adhd och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa! En intervjustudie med narrativ ansats ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

Helsingborg - en delad stad. PÄverkar hyressÀttningen bostadssegregationen?

Helsingborg ? A divided city. Affect the level of rent the segregation of living?.

Inköpsmetoder för prefabricerade betongstommar: JÀmnförande studie av total och delad entreprenad

Anledning till studiens initiativtagande Ă€r att det inom omrĂ„det inköp av prefabricerade betongstommar saknas riktlinjer för hur alternativa entreprenadformer skall behandlas. I ett byggprojekt stĂ„r stommen för cirka 15-25 % av totalkostnaden för ett byggprojekt. År 2008 köpte Skanska in prefabricerade betongstommar för en summa av 815 miljoner kronor. I 50 projekt uppgick stomkostnaderna över 10 miljoner kronor och stod för 71 % av totalkostnaden för det Ă„rets stominköp. Om entreprenadformen kan pĂ„verka resultatet sĂ„ Ă€r det stora kostnader som kan minskas.

Delad yta, dubbel yta? : En studie om Dragarbrunnsgatan i Uppsala utifrÄn konceptet shared space

I linje med tidigare forskning bör adoptivförÀldrar bli mer öppna för att adoptera ett barn med funktionsnedsÀttning eftersom det Àr fÀrre och fÀrre friska barn som blir aktuella för adoption (Glidden, 2000, s.397; SOU 2003:49, s.144-145). Studiens syfte var att öka kunskapen om hur nöjda adoptivförÀldrar Àr med samhÀllets stöd före, under och efter genomförd adoption av ett barn med funktionsnedsÀttning. Studiens frÄgestÀllning var om adoptivförÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning anser att de har fÄtt tillrÀckligt med stöd frÄn samhÀllet före, under och efter genomförd adoption. För att besvara frÄgestÀllningen anvÀndes en kvantitativ metod, vilket bestod av en enkÀtundersökning som var riktad till 31 adoptivförÀldrar. Efter inkomna svar gjordes analys av empirin och en resultatredovisning dÀr vi anvÀnde teorierna om anknytning och empowerment.

"BÀttre att ha en glad pappa pÄ eftermiddagen Àn en arg pappa hela dagen": en studie om fÀders syn pÄ delad förÀldraledighet

Syftet med denna studie Àr att lyfta fram och analysera mÀns erfarenheter av och attityder till delad förÀldraledighet. Metoden som anvÀnds Àr semistrukturerade fokusgrupper och deltagarna Àr svenska medelklassfÀder i olika Äldrar. De analytiska begrepp som anvÀnds Àr kön/genus, maskulinitet, heteronormativitet och faderskap. UtifrÄn det empiriska materialet har fyra diskursiva praktiker identifierats: den nostalgiske, den delaktige, den förhandlande och den oppositionelle. Dessa praktiker representerar en omförhandling frÄn den traditionella hegemoniska maskuliniteten, den nostalgiske, till den jÀmstÀllda hegemoniska maskuliniteten, den oppositionelle.

Faktorer som kan pÄverka samarbetet mellan anvÀndare och systemutvecklare

Litteratur inom systemutvecklingsomrÄdet pÄvisar fördelar med anvÀndarmedverkan. Fördelarna kan pÄverka organisationer och systemutvecklare att vilja involvera anvÀndare i utvecklingsarbetet. Det resulterar dock inte automatiskt i att fördelarna uppnÄs, eftersom det finns faktorer som kan pÄverka anvÀndare under samarbetet.Detta arbete syftar till att klargöra vilka faktorer som anvÀndare anser vara mest betydelsefulla under samarbetet och vad de anser om faktorerna. Syftet Àr Àven att klargöra vilka faktorer systemutvecklare tror att anvÀndare anser vara mest betydelsefulla och vad de anser om faktorerna. Likheter och skillnader mellan anvÀndares och systemutvecklares rangordning och kommentarer till faktorerna lyfts ocksÄ fram.För att fÄ frÄgestÀllningarna i problempreciseringen besvarade har ett antal intervjuer genomförts med anvÀndare och systemutvecklare.

Samordning inom Àldreomsorgen ur ett enhetschefsperspektiv

Denna uppsats handlar om arbetssituationen för enhetschefer inom kommunal Àldreomsorg, i en delad organisation. Delad organisation innebÀr att utredningar och prövningar av de Àldres behov och beslut om bistÄnd sÀrskiljs frÄn ansvar för det faktiska utförandet av hjÀlpinsatserna. Ansvar för utredning och beslut har en bistÄndsbedömare och ansvaret för utförandet av insatserna har en enhetschef. Syftet Àr att undersöka hur samordningen mellan enhetschefen och bistÄndsbedömare i den delade organisationen gynnar och/eller motverkar utförandet av besluten och hur man organiserar denna samordning. Jag har valt att studera detta ur ett enhetschefsperspektiv.

Samspel mellan förÀldrar och deras 16-mÄnaders barn : Kommunikativ utveckling i relation till mind-mindedness och förÀldrasensitivitet

Hur förÀldrar samspelar med barn kan ha stor pÄverkan pÄ barnets sprÄkliga och kommunikativa utveckling. FörÀldrasensitivitet och mind-mindedness Àr tvÄ mÄtt som mÀter förÀldrars samspel. FörÀldrasensitivitet mÀter förÀlderns förmÄga att uppfatta och tolka barnets signaler och mind-mindedness innefattar förÀlderns anvÀndande av ord som handlar om barnets mentala processer. Dessa mentaliseringsyttranden kan vara intonade eller icke-intonade utifrÄn situationen och barnets sinnesstÀmning. I vilken grad förÀldrars mind-mindedness och förÀldrasensitivitet pÄverkar olika delar av den kommunikativa utvecklingen Àr till stora delar fortfarande okÀnt.Syftet med föreliggande studie var att undersöka om förÀldrasensitivitet och förÀldrars mind-mindedness korrelerar med kommunikativa förmÄgor, om mind-mindedness och förÀldrasensitivitet korrelerar med varandra samt om nÄgra könsskillnader förelÄg.

Delad uppmÀrksamhet mellan parallella vÀrldar

Datorgenererade virtuella vÀrldar har gett oss möjligheten att anvÀnda mÄnga av de kognitivamekanismer som vi anvÀnder i den fysiska vÀrlden Àven nÀr vi agerar och kommunicerar i dendigitala vÀrlden. De virtuella vÀrldarna skapar platser dÀr vi kan samarbeta och umgÄs, bÄde iunderhÄllningssyfte och som arbetsplatser.Men de nya möjligheterna skapar ocksÄ helt nya situationer. NÀr vi tidigare anvÀnde vÄrainre mentala vÀrldar för att planera, simulera, minnas och fantisera var det alltid bara en av detÀnkta vÀrldarna som var den aktuella, dÀr vi faktiskt befann oss just dÄ. NÀr man Àr aktiv i envirtuell vÀrld Àr man samtidigt nÀrvarande i tvÄ helt olika sammanhang.I den hÀr uppsatsen och studien har en grupp World of Warcraft-spelare frÄgats om hur deupplever sin förmÄga att dela uppmÀrksamhet mellan olika saker. Dels i vardagliga situationeri den fysiska vÀrlden och dels mellan den fysiska och den virtuella vÀrlden.Tidigare studier av spel och datorsimulerade miljöer har ofta sett avskÀrmning frÄn denfysiska vÀrlden som en viktig faktor för att anvÀndaren skall uppleva sig nÀrvarande i denvirtuella miljön.

Är kunskap, kontroll och förvĂ€ntningar pĂ„ mötet med vĂ„rdpersonal centralt för patientens beskrivning av delaktighet i vĂ„rden? Litteraturstudie ur ett patientperspektiv

Delaktighet kan förklaras som aktiv medverkan eller att tonvikten lÀggs pÄ kÀnslan av delaktighet det vill sÀga att vara till nytta eller ha medinflytande. Enligt SOSFS 2005:12, ska förutsÀttningar ges sÄ att patienten kan bli delaktig i sin vÄrd. Sjuksköterskor upplever att patientdelaktighet Àr nÀr det finns en upprÀttad relation mellan patient och sjuksköterska, delad makt, att det finns en delad information och kunskap samt att det finns ett lika stort engagemang hos bÄda parterna. Det Àr viktigt att sjuksköterskan förstÄr hur patienter upplever delaktighet i vÄrdmötet.Syftet Àr att beskriva möjligheter och hinder för delaktighet i vÄrd och behandling utifrÄn ett patientperspektiv. En systematisk litteraturstudie har genomförts.

1 NĂ€sta sida ->